Svensk ordbok 2009, webbversion

fö`religga verb förelåg förelegat, pres. föreligger före|­ligg·er●finnas att få Nollav­handlingen föreligger nu i tryck○äv. all­männarevara för­handen JFRcohyponym1råda 2 inget brott verkade föreligga○i pres. part. ofta med funktion av ett slags pron.denna, detta formellti föreliggande fallföreliggande volym inne­håller artiklar av fem o­lika skribenterföreliggasedan ca 1820eg. ’ligga fram­för’ Subst.:vbid1-161369föreliggande