Svensk ordbok 2009, webbversion

fö`rebåda verb ~de ~t före|­båd·ar●ge en första an­tydan om komm.de mörka molnen förebådade stormett bild­språk som förebådar surrealismen○äv. om personvarsla om finans­ministern förebådade åt­stramningarförebåda ngtsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. forbudha; se 2båda Subst.:vbid1-161283förebådande