Svensk ordbok 2009, webbversion

fö`rdom substantiv ~en ~ar för|­dom·en●ofta plur. sakligt o­grundad upp­fattning som ofta är spridd bland många människor psykol.könsfördomarrasfördomardjupt rotade fördomarha fördomarhysa fördomarbefästa ngns fördomarunder­blåsa fördomarrasera fördomarmånga män har fördomar om kvinnorfördomar (mot/om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan ca 1750efter lat. præjudic´ium, eg. ’på för­hand fälld dom’