Svensk ordbok 2009, webbversion
verb förblödde förblött, pres. förblöder
för·blöd·er●blöda till döds
med.de sårade fick ligga och förblöda på slagfältet○äv. mer el. mindre bildligt (gärna i uttryck med polemisk udd)medan Vietnam förblödde diskuterade man formen på förhandlingsbordetförblödasedan 1741Subst.:vbid1-160823förblödande,
vbid2-160823förblödning