Svensk ordbok 2009, webbversion

förbar´mande substantiv ~t för·barm·and·et●ofta i negerade ut­tryck med­lidande som yttrar sig i hjälp el. ute­blivet straff komm.mot sina besegrade fiender visade han inget förbarmande(ha) förbarmande (med ngn), (visa) förbarmande (mot ngn)sedan 1745