Svensk ordbok 2009, webbversion

förargelseväckande [-ar`j-] adjektiv, ingen böjning för·arg·else|­väck·ande●vanligen i vissa ut­tryck som vållar (all­män) förargelse särsk. jur.admin.komm.JFRcohyponymanstötligcohyponymskandalös han å­talades för förargelseväckande beteendesedan 1852