Svensk ordbok 2009, webbversion

få`nig adjektiv ~t fån·ig●som ger in­tryck av att vara löjlig eller dum ofta med­vetet i en viss situation admin.psykol.JFRcohyponymfjantigcohyponymlarvig öppna nu, var inte fånig!○äv. som karaktärs­drag el. ut­märkande egenskapfåniga tanter i fåniga dräkter○äv. om handling o.d.hans fåniga leende○äv. (i opers. konstruktioner)retfull(t) nu gick bussen, vad fånigtfånig (mot ngn)sedan 1751till fåne