Svensk ordbok 2009, webbversion

få`gelskådare substantiv ~n äv. vard. fågelskådarn, plur. ~, best. plur. fågelskådarna fågel|­skåd·ar·en●tecken­tydare med (förment) förmåga att läsa ut en mening ur fåglarnas flykt eller läten histor.sag.yrk.zool.○nu­mera vanligen om ornitologngt skämts.bland fågelskådarna är platsen känd för sitt orr­spelsedan 1639