Svensk ordbok 2009, webbversion
[fär`j-]
verb färglade färglagt, pres. färglägger
färg|lägg·er●förse (konturteckning) med färg
komm.konstvet.en bok med ritade djur som barnen kan färglägga○i perf. part. äv. bildligtföga opartisk, vinklad
skildring e.d.
en starkt färglagd nyhetsförmedlingfärglägga ngtsedan 1833Subst.:vbid1-159852färgläggande,
vbid2-159852färgläggning