Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
färd·ig·het·en●förmåga att utföra ngt i praktiken
ibl. med hjälp av teoretiska kunskaper
psykol.färdighetsträningmanuell färdighetspråkliga färdigheterövning ger färdighethon har goda färdigheter i franskafärdighet (i ngt/att+V)sedan 1640jfr ty. Fertigkeit med samma betydelse