Svensk ordbok 2009, webbversion

fänkål [fän`-äv.fä`n-] substantiv ~en fän|­kål·en●en dilliknande, flock­blommig krydd­växt vars frön an­vänds som krydda för likör, bränn­vin, bröd m.m. bot.kokk.○äv. om kryddan○äv. om den upp­svällda neder­delen av växtstammen, anv. som grön­sakfänkålsgratängsedan mitten eller senare hälften av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. fänikal; av lågty. venekol, venikel, om­bildat genom an­slutning till kol ’kål’; av lat. fenic´ulum med samma betydelse