Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
fält|sparv·en●typ av finkliknande, ganska långsträckt tätting med kort, kraftig näbb
anpassad till att knäcka frön; med arttypisk sångstrof; ofta förekommande (flockvis) i öppna landskap; om bl.a. gulsparv, lappsparv och ortolansparv (men inte gråsparv)
zool.JFRhyponymkardinal 2
sedan 1882