Svensk ordbok 2009, webbversion

futi´l adjektiv ~t fut·il●som inte borde ägnas minsta möda NollJFRcohyponymobetydlig futila problemsedan 1845av fra. futile med samma betydelse; av lat. fu´tilis ’o­betydlig; o­pålitlig’, eg. ’som lätt tömmer ut sig’