Svensk ordbok 2009, webbversion

funk [fank´] substantiv ~en funk·en●typ av rock­musik som är influerad av jazz och soul vanligen ut­förd av ganska stora grupper med många blås- och slag­instrument musikfunkmusikfunken känne­tecknas bl.a. av en dominant bas­gång och markerad rytmsedan 1969av eng. funk med samma betydelse; till funky ’illa­luktande; rökig’