Svensk ordbok 2009, webbversion
[-de´-äv.-de`-]
substantiv ~n äv. vard. funderarn, plur. ~, best. plur. funderarna
fund·er·ar·en●i vissa uttryck
(kortare) eftertanke
komm.tid.en rejäl funderareen ordentlig funderarejag måste ta mig en funderare på sakenefter en lång funderare bjöd hon storslamen funderare (på ngt)sedan 1878