Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
full|änd·ar●bringa till fulländning
Nollbarnet fulländade deras lycka○äv. neutraltbringa till färdigt resultat
mindre brukl.byggnaden fulländades 1900fullända ngtsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. fulända; efter lågty. vulenden, ty. vollenden med samma betydelse, eg. ’föra till fullt slut’
Subst.:vbid1-158026fulländande,
fulländning