Svensk ordbok 2009, webbversion

full`göra verb fullgjorde fullgjort, pres. fullgör full|­gjor·de●ordentligt ut­föra plikt e.d. Nollfullgöra sitt upp­dragfullgöra sina förpliktelserfullgöra ngtsedan 1469Heliga Mechtilds uppenbarelserfornsv. fulgöra Subst.:vbid1-157872fullgörande