Svensk ordbok 2009, webbversion
frå
`
nfälle
substantiv
~t ~n
från|fäll·et
●
det att avlida
högt.
tid.
en hel nation sörjde vid den gamle kungens frånfälle
(vid) ngns frånfälle
sedan 1551
till
falla ifrån
; jfr fornsv.
franfal
med samma betydelse