Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
främ·ling·en●person som är obekant på en viss ort
el. i en viss grupp
sociol.yrk.främlingsfientlig○äv. försvagatperson som inte känner sig hemma på en viss ort
han är en främling i sitt eget landsedan 1526av ty. Fremdling med samma betydelse, till fremd ’främmande’; jfr främmande
Så kom du då till slut, du var en främling, en mytgestalt som jag hört talas om.Innan gryningen, psalm 717 med text av Ylva Eggehorn