Svensk ordbok 2009, webbversion

fru`ga substantiv ~n frugor frug·an●hustru till en viss man vard.släkt.yrk.jag är ensam hemma, frugan och ungarna är på landetngns fruga, fruga till ngnsedan 1389öppet brev om pantsättning av gods utfärdat av prästen Assar i småländska Hinneryds socken (Gadolin)se fru