Svensk ordbok 2009, webbversion
frill`a
substantiv ~n frillor
frill·an●älskarinna
åld.släkt.yrk.frillosonen av kungens frillorngns frilla, frilla till ngnsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. friþla, frilla ’älskling; älskarinna’; nära besl. med fred, fria