Svensk ordbok 2009, webbversion

fri`kalla verb ~de ~t fri|­kall·ar●befria från viss skyldighet särsk. från militär­tjänst men äv. all­männare mil.han blev frikallad (från militär­tjänst) på grund av dålig synhon blev frikallad från skatt­skyldighetfrikalla ngn (från ngt)sedan 1627Subst.:vbid1-156106frikallande; vbid2-156106frikallelse