Svensk ordbok 2009, webbversion
fram`säga
verb framsade framsagt, pres. framsäger
fram|säg·er●uttala
i förväg given replik o.d.
ngt formelltkomm.framsäga en bönframsäga en besvärjelseframsäga ngt/SATSsedan ca 1430Själens tröstfornsv. fram sighia
Subst.:vbid1-155220framsägande,
vbid2-155220framsägning