Svensk ordbok 2009, webbversion

fram`steg substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en fram|­steg·et●(stegvis) ut­veckling i god riktning av mänsklig kvalitet el. verksamhet e.d. tid.JFRcohyponymframåtskridande ekonomiska framstegtekniska framstegeleverna hade gjort stora framsteg i matematikpatienten gjorde inga vidare framstegdet är ett framsteg att parterna kan tala med var­andra○i sammansättn. gärna med bi­betydelse av välfärdsutveckling e.d.framstegsmanframstegspartiframstegstankeframstegstroframstegsvänligett framsteg (i ngt) (för ngn/ngt)sedan 1628 i sin nuv. bet.jfr fornsv. framstigh ’steg fram­åt’