Svensk ordbok 2009, webbversion

fram`komst substantiv ~en fram|­komst·en1an­komst tid.trafik.vid framkomsten till sjuk­huset var den skadade mannen redan dödsedan 15972möjlighet att ta sig fram trafik.SYN.synonymframkomlighet ned­satt framkomst på grund av väg­arbetesedan 1879