Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
fram·för|håll·ning·en1riktande av skjutvapen mot en punkt framför ett rörligt mål
för att kompensera för den tid det tar kulan att nå målet
jakt.mil.framförhållningen bestäms främst av haglens tid att nå målet, avståndet till viltet och viltets hastighetsedan 18722planering som tar hänsyn till förutsedd framtida situation som om den redan vore aktuell
t.ex. i företag
admin.minst två års framförhållning behövs för bostadsbyggandesedan 1970