Svensk ordbok 2009, webbversion
[får`m-]
adverb
form·lig·en●helt i den egentliga betydelsen
trots att det sagda inte kan vara bokstavligt sant
NollJFRcohyponymverkligen 1
han formligen flög framhon formligen pöste av triumfsnön formligen piskade dem i ansiktetsedan 1841