Svensk ordbok 2009, webbversion

formligen [får`m-] adverb form·lig·en●helt i den egentliga betydelsen trots att det sagda inte kan vara bok­stavligt sant NollJFRcohyponymverkligen 1 han formligen flög framhon formligen pöste av triumfsnön formligen piskade dem i an­siktetsedan 1841