Svensk ordbok 2009, webbversion

folkpark [fål`k-] substantiv ~en ~er folk|­park·en●offentlig fest­plats med möjlighet till artist­uppträdanden scen.hon turnerar i folkparkerna i sommar○urspr. om frilufts­anläggning som erbjuder förströelse åt den breda all­mänhetensedan 1894