Svensk ordbok 2009, webbversion
folkbokföring
[fål`k-]
substantiv ~en ~ar
folk|bok·för·ing·en●registrering av ett lands invånare
samh.folkbokföringsregisterden svenska folkbokföringen, världens äldsta, infördes 1749i många u-länder finns ingen fungerande folkbokföringfolkbokföring (av ngn)sedan åtm. ca 1930