Svensk ordbok 2009, webbversion

folkbokföring [fål`k-] substantiv ~en ~ar folk|­bok·för·ing·en●registrering av ett lands in­vånare samh.folkbokföringsregisterden svenska folkbokföringen, världens äldsta, in­fördes 1749i många u-länder finns ingen fungerande folkbokföringfolkbokföring (av ngn)sedan åtm. ca 1930