Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
fodr·ar1ge (kreatur) foder
jordbr.fodra hästarnafodra ngtsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. fodhra; jfr foder 1
2förse (plagg) med värmande tyg- eller pälsbeklädnad
kläd.en kapuschong fodrad med kaninpälsfodra ngt (med ngt)sedan 1405testamente upprättat av Jösse Johansson till förmån för kyrkor och kloster i Uppsala (Svenskt Diplomatarium)fornsv. fodhra; jfr foder 2
3bekläda med bräder
tekn.SYN.synonymbrädfodra
den utskjutande takfoten var fodrad med bräder○äv. utvidgatförse med skyddande beklädnad
fodra ngt (med ngt)sedan 1572se fodra 2
Subst.:vbid1-152800fodrande,
vbid2-152800fodring