Svensk ordbok 2009, webbversion

fny`sa verb fnös el. fnyste, fnyst, pres. fnyser fnys·er●häftigt och ljudligt andas ut genom näsan som tecken på miss­nöje el. förakt komm.hon fnös förakt­fullt åt deras förklaring○äv. om djurtjuren fnös ilsket○äv. bildligtvisa förakt eller miss­nöje kultur­eliten fnyser åt alla tv-såporfnysa (åt/över ngn/ngt/SATS)sedan ca 1600sv. dial. fnysa; gemens. germ. ord, urspr. ljud­härmande Subst.:vbid1-152683fnysande, vbid2-152683fnysning