Svensk ordbok 2009, webbversion
flatte
´
ra
verb
~de ~t
flatt·er·ar
●
smickra
ngt åld.
komm.
flattera (ngn)
sedan 1617
av fra.
flatter
’stryka med handen; smeka; smickra’; besl. med
flat
,
platt
Subst.:
vbid1-150994
flatterande