Svensk ordbok 2009, webbversion
flageolett
[-∫ålet´ljust sj-ljud]
substantiv ~en ~er
flageol·ett·en1ofta plur.
hög, flöjtliknande ton från stråkinstrument
frambringad med spec. teknik
musiksedan 1854av fra. flageolet ’liten flöjt’; till lat. fla´re ’blåsa’
2äldre typ av blockflöjtsliknande instrument
musiksedan 1730