Svensk ordbok 2009, webbversion
fjätt
`
rar
substantiv
,
plur.
fjättr·ar
●
bojor
mindre brukl.
Noll
bunden med fjättrar
han hade variga sår efter fjättrarna
sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
fornsv.
fiätur
, sing., eg. ’fotboja’; besl. med
fot
,
fjät