Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
fjärr|ana·lys·en●teknik som används för att registrera elektromagnetisk strålning från avlägsna föremål
och bearbeta sådana strålningsdata; med t.ex. flygplan el. satelliter som instrumentbärare
i fackspråkgeogr.geol.fjärranalyssatellitfjärranalys med radarfjärranalys är viktig vid övervakning av jordens miljöfjärranalys (av ngt)sedan 1970