Svensk ordbok 2009, webbversion

fjutt`a verb ~de ~t fjutt·ar●ibl. med partikel, t.ex.in, över slå en lös boll t.ex. i fot­boll el. tennis vard.sport.han lyckades fjutta in bollenhon bara fjuttade över andra­servenfjutta (in/över ngt)sedan 1953Subst.:vbid1-909505fjuttande