Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
fix·er·ar1ge orubblig position
konkret el. abstrakt
i fackspråkl. sammanhangaf.komm.psykol.fixera det brutna benet i rätt läge○äv. bildligt, spec.definiera
fixera problematikenfixera innebörden av begreppet parlamentarism○spec. äv.bestämma
fixera ett datum för mötetfixera ngtsedan 1769av fra. fixer med samma betydelse; till fix
2skarpt och oavlåtligt iaktta
komm.han fixerade det självlysande armbandsurethon fixerade honom kallt○äv. med konstruktionsväxlinginrikta och hålla fast
fixera blicken på glasetfixera ngn/ngt, fixera ngt (på ngn/ngt)sedan 17923göra (fotografisk bild) ljusbeständig
genom att avlägsna det ljuskänsliga materialet
foto.framkalla och fixera filmenfixera ngtsedan 1840Subst.:vbid1-150061fixerande,
fixering