Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. finländarn, plur. ~, best. plur. finländarna
fin|länd·ar·en●(mans)person från Finland
land.yrk.○i plur. ofta om personer från Finland oavsett könsedan 1829Ordet finländare innefattar både de finskspråkiga (finnarna) och de svenskspråkiga (finlandssvenskarna) i Finland. Jfr holländare och nederländare. I det fallet är det regionen som är namngivande: holländarna, friserna m.fl. är alla nederländare.