Svensk ordbok 2009, webbversion

fink´el substantiv ~n ●bränn­vin som inte är renat kokk.○äv. om dåligt bränn­vin i all­mänhet○äv.finkel­olja sedan 1735förk. av lågty. finkeljochen, trol. till fünkeln (slang­ord) ’bränna’ och hebr. jajin ’vin’