Svensk ordbok 2009, webbversion
[-aŋ´s-el.-an´s-]
substantiv,
plur.
fin·ans·er●förhållande mellan inkomster och utgifter samt mellan tillgångar och skulder
om statens, enskilda personers etc. totala ekonomiska situation
ekon.statsfinansersunda finansergoda finanserdåliga finanserordna upp sina finansersedan 1680av fra. finance ’kontanter; inkomster’, till finir ’avsluta; betala’; till lat. fi´nis ’slut’; jfr fin