Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
fast·nar●hamna i ett läge som man bara med svårighet kan flytta sig från
Nollbilen fastnade i en snödrivalöven fastnade i springorna○äv. bildligt, spec. om ngt som länge stannar kvarblicken fastnade på ett plakatmelodin fastnar i minnet○spec. äv. om att uppehålla sig (för) länge vid ngthan fastnar lätt i detaljer○spec. äv.tycka om och slutligen bestämma sig
för ngt
hon fastnade för det senare förslageten bil som många fastnat för○särsk. om att bli kärdet märktes att de hade fastnat för varandrafastna (i ngt), fastna (på ngn/ngt), fastna (för/vid ngn/ngt), fastna (ngnstans)sedan förra hälften av 1300-taletWestmanna-Lagenfornsv. fastna; till 2fast
Subst.:vbid1-147357fastnande