Svensk ordbok 2009, webbversion

fas`tetid substantiv ~en ~er faste|­tid·en●ofta best. f. period av före­skriven fasta särsk. in­om en religion kokk.relig.tid.Ramadan är islams årliga fastetid○spec. (i best. f.) in­om kristendomen som benämning på de 40 dagarna före påsk under kyrko­åretfastetiden in­leds på ask­onsdagen(under) fastetidensedan ca mitten av 1400-taletEtt forn-svenskt legendariumfornsv. fasto tidh