Svensk ordbok 2009, webbversion
äv.
farbroderfarbroder
[far´-el.far`-]
substantiv farbrodern el. farbrorn, plur. farbröder
far|bror, far|brodern●bror till (en viss persons) far
släkt.yrk.hennes farbror kom med presenter○äv. om fars svåger○äv. om annan äldre man, särsk. som tilltalsordnästan enbart i den kortare formen
kan farbror säga hur mycket klockan är?ngns farbror, farbror till ngnsedan 1000-talet SOU; i nuv. form 1587runsten, Sjonhem, Gotland (Sveriges runinskrifter)runform faþur bryþr (plur.), fornsv. faþur broþir
Farbror Sven.Radiomannen Sven Jerring (1895–1979), folkkär bl.a. genom ett klassiskt barnprogram, Barnens brevlåda