Svensk ordbok 2009, webbversion

fam`la verb ~de ~t faml·ar●leta o­säkert och med stora rörelser utan att se komm.hon famlade efter ett stearin­ljus i mörkret○äv. bildligthan famlade efter det rätta ordetfamla (efter ngt)sedan 1541jfr lågty. fammeln ’treva, famla’; trol. av ljud­symboliskt urspr; besl. med fumla Subst.:famlande