Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
falk·en●typ av snabbflygande rovfågel som har krökt övernäbb och som kan slå sitt byte i luften
zool.jaktfalklärkfalkpilgrimsfalktornfalksedan 1279 (som tillnamn)öppet brev utfärdat av Birger Filipsson om gårdsbyte i Västergötland och Östergötland (Svenskt Diplomatarium)fornsv. falker; gemens. germ. ord av omdiskuterat urspr.