Svensk ordbok 2009, webbversion
[-ki´r]
substantiv ~en ~er
fak·ir·en●person som frivilligt underkastar sig asketisk eller självplågande livsföring
av religiösa skäl; spec. om sådan person från Indien
relig.scen.yrk.fakiren på sin spikmatta○äv. om artistfakirkonstfakirtrickfakiren på Kiviks marknadsedan 1752av arab. faqīr ’fattig; tiggare’
Falstaff, fakir.Pseudonym för författaren Axel Wallengren (1865–96), mest känd som humorist i den lätt absurda genren