Svensk ordbok 2009, webbversion
[fäk´tåriŋ]
substantiv ~en
fact·or·ing·en●(ett företags) belåning eller försäljning av kundfordringar
till finansbolag
ekon.med factoring utnyttjar man det egna kapitalet bättresedan 1966av eng. factoring med samma betydelse, till factor ’agent; företrädare’; jfr faktor