Svensk ordbok 2009, webbversion
fa`bla
verb ~de ~t
fabl·ar●prata löst
och ofta utan att hålla sig till sanningen (medvetet el. omedvetet)
komm.JFRcohyponymfantiseracohyponymfabulera
han fablade om långa resor som han skulle ha gjort i sin ungdomfabla (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1896Subst.:vbid1-145861fablande