Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~er el. ~, best. plur. ~erna el. ~en
ex·kre·ment·et●vanligen plur.
avföring från tarmen
hos djur el. människa
med.zool.SYN.synonymfekalier
JFRcohyponymspillning
urin och exkrementer från råttor och möss kan sprida sjukdomarsedan 1642av lat. excremen´tum ’utsöndrat ämne’, till excer´nere ’utsöndra’; jfr exkret