Svensk ordbok 2009, webbversion
evinn
´
erligen
adverb
ev·inn·er·lig·en
●
för evig tid
högt.
tid.
Herrens ord förbliver evinnerligen
sedan senare hälften av 1300-talet SOU; 1614:
evinnerligen
Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
fornsv.
ävinnelika